Vad är Brainswim och vad skiljer det från traditionella vattenvaneövningar.

Helena Kihlberg Bystedt har skrivit en masteruppsats där hon har sett på Brainswims metodens inverkan på nyanländas vattenvana. Hennes beskrivning av vad Brainswim är tyckte vi var så bra att vi vill dela den här:

Brainswim är ingen simskola, där målet är att bli simkunnig. Det handlar mer om att överbrygga hinder som är i vägen för att lära sig simma. Brainswim lär eleverna att förstå, acceptera och kontrollera den egna kroppen i olika positioner i vattnet. Utgångspunkten i Brainswim är således att denna förståelse, som eleven lär sig genom erfarenhet och genom att utforska och experimentera i vattnet, tar bort rädslan, och gör dem redo att lära sig simma i nästa steg.

Begreppet Brain= hjärna, har inte med hjärnan och kognition i den bemärkelsen att göra, utan Brain handlar mer om tillit, trygghet, empati och omsorg. BS nyckelord är empati, omsorg och plats (Gould, Nelms, 2015). Med empati menas helt enkelt att förstå och dela någon annans känsla, till exempel en lärare, behöver föreställa sig hur ett barn som är rädd kan uppleva t.ex. en simhall. Barnet kommer då uppleva läraren som stöttande, vilket kommer att bidra till att utveckling sker. Omsorg innebär att eleven ska känna att läraren bryr sig om och är fysiskt närvarande i bassängen under lektionerna. Platsen är också viktig i Brainswim: ju bättre förberedd eleven är på var själva undervisningen ska ske desto bättre. Därför är det bra att visa bilder på simhallen, på bassäng och personal före första passet. Som en jämförelse har Rogers, (1983) har kallat idrottsundervisning en treenighet som består av omsorg, empati och naturlighet, vilket överensstämmer med grundarna av Brainswim filosofi. I metoden Brainswim är en noggrann förberedelse för eleverna inför passet mycket viktig, d.v.s. att eleverna och lärarna går igenom samma rutiner på plats varje dag. Vattenkänslor, stabilitet, andning och det okända är andra viktiga begrepp i metoden Brainswim. Vattensensationer eller vattenkänsla är exempelvis effekten som vattnet har på huden. Dessa erfarenheter handlar om att bli våt, att uppleva tryck och flöden samt temperaturskillnader. Gränsen mellan luft och vatten kallar Gould och Nelms för ”interface”, vilken är en unik och rakbladstunn miljö som har sina egna egenskaper. Detta lager är elastiskt och kan brista, det kan blanda sig enkelt och hjälpa till i en rörelse. Många övningar i Brainswim har fokus på denna ovanliga del av vattenmiljön.

Brainswim är noggrant beprövade och strukturerade vattenvaneövningar i 9 moduler/steg. Grundarna av Brainswim har praktiserat metoden i Australien och på Fiji, (Gould, 2014). Metoden består av olika vattenvaneövningar som t.ex. facial head immersion, standing exhales, shape-changes, handstands, front loops, som ska göras i en bestämd ordning för att eleven ska känna sig trygg i vattnet och utvecklas till att bli vattenvan.

I Brainswim använder läraren sig av metoden ” advance and retreat”, vilket innebär att eleverna arbetar framåt med nya övningar i en bestämd ordning, men tar kliv bakåt då och då för att repetera och förstärka det de lärt sig. De går sedan tillbaka till det som känns bekvämt i den s.k. komfortzonen. Målet är att göra det okända känt.

Läraren utmanar eleven med nya övningar, eller nya vattensensationer, och stimulerar till nya kliv i utvecklingen, men hen behöver ha god blick, empati och tolka signaler när eleven känner sig rädd. Brainswim genomförs intensivt, vilket innebär vattenvaneträning varje dag i 10 dagar. Det är inget mål att klara samtliga moduler på 10 dagar, det viktiga är att följa elevernas nivå och inte gå för fort fram. Eleven bör klara av föregående modul innan hen får gå vidare på nästa modul. Under en tiodagarskurs finns tid att repetera delar ur tidigare modul innan man påbörjar nästa. Om eleven klarat av samtliga moduler, d.v.s. modul 9 anses hen vattenvan.

Brainswim kontra traditionelle vattenvaneövningar
Metoden Brainswim har använts systematiskt i Australien och på Fiji. I Acquittal Report for DAP – Fiji, lyfter Gould fram vad som metoden Brainswim strävar efter, (2014): Brainswim handlar i mångt och mycket om att förändra attityder till vatten och relationer till vatten.

Gould och Nelms, (2015) talar om det gamla sättet att simma som är mycket energikrävande. Utmärkande för det sättet att simma är: stora stänk, snabba armar, huvudet ovanför ytan, höfterna nedåt, munnen putar ut, korta avstånd, mycket energi. Det nya sättet innebär ett lugnt simsätt, mjuka låga stänk, ansiktet i vattnet, andas i vattnet, sidoandning, mindre energi, längre tid, kräver träning. Gould och Nelms, (2015) menar att vattenvana är uppnådd när eleven känner sig trygg och kan hantera emotionella upplevelser av vatten. Eleven kan vara upp och ner, egentligen i vilken position som helst i vattnet, och veta att han eller hon kan återgå till en plats och få kontroll och andas. Det handlar om att ha kontroll i 360 grader, även om simning sägs vara en horisontell aktivitet. Med denna trygghet i vatten får eleven även en bra förberedelse för att kunna hantera nödsituationer i vatten. Vad är det som gör att eleverna visar rädsla för vatten? Gould och Nelms, (2015), menar på att det kan röra sig alltifrån bristfällig information om farorna med vatten, traumatiska erfarenheter i vatten, en vän eller bekant som råkat ut för någon traumatisk upplevelse i vatten eller familjära/kulturella attityder till vatten. Hur yttrar sig rädsla för vatten? Gould och Nelms, (2015), nämner ett antal fysiska och känslomässiga responser till vatten, t.ex. spända muskler, vertikala stänk, vägran att gå till bassängen m.m. Som tidigare nämnt, gör metoden Brainswim det okända till det kända. Det handlar om att skapa rutiner för eleven så att han/hon känner sig trygg. Eleven ska känna sig trygg i simhallen. Sedan handlar metoden om vattnet i sig. Brainswim behandlar vattenrädsla på ett systematiskt och logiskt sätt i flera olika steg, Gould och Nelms, (2015). Vattenvana innebär att obehindrat kunna vara under vattnet och kunna hantera sin kropp i vattnet. SLS, (2015) definierar innebörden av vattenvana som förmågan att t.ex. flyta i rygg- och magläge, hålla balansen i vattnet, kunna förflytta sig i vattnet m.m. Vattenvaneträning är mycket viktigt för att öka barnens självkänsla och upplevda trygghet i vattnet. (Sjödin 2008). Traditionella vattenvaneövningar kan vara lekfulla övningar som t.ex. duschen, torpeden, doppa sig genom att plocka upp föremål från bottnen m.m. Brainswim skiljer sig från traditionella vattenvaneövningar genom att eleverna arbetar mer lugnt och metodiskt med känslan till vattnet. I den subtila gränsdragningen mellan luft och vattenyta, interface, sker ett lärande som gör att eleverna blir vattenvana.

Hela Helenas uppsats kan ni läsa här: Helenas Kihlberg-Bystedt – Masteruppgift

       

ALLMÄNNA ARVSFONDEN

 
<span class='title def_style'><span class='firstword'>ALLMÄNNA</span> ARVSFONDEN</span>

KONTAKTA OSS

 

Gilla Vatten
Box 1555
22 101 Lund

info@gillavatten.se
046-152067